Goda förutsättningar för stor utbyggnad

Svensk elproduktion har traditionellt vilat på två ben – vattenkraft och kärnkraft. Nu håller ett ”tredje ben” baserat på ny förnybar elproduktionsteknik på att ta form. Vinden är den förnybara energikälla som på kort och medellång sikt har störst potential att kraftfullt kunna bidra till omställningen till ett mer förnybart samhälle, både internationellt och i Sverige.

Världen över växer den förnybara energin med fantastisk hastighet. Globalt växte vindkraften under 2009 med 31 procent trots finanskris och lågkonjunktur.[1] I USA har vindkraften ökat kraftigt de senaste åren och år 2009 stod vindkraften för hela 63 procent av de nya energikällor som anslöts till det amerikanska elnätet.[2] Utbyggnaden i Kina har också tagit ordentlig fart, landet är nu världens snabbast växande vindkraftsmarknad.[3]

I Europa stod vindkraften för 39 procent av den totala utbyggnaden av ny elkraft 2009, vilket är klart mer än alla andra energislag.[4] Internationella exempel visar att en snabb storskalig utbyggnad är möjlig. Exempelvis har Tyskland på bara ett decennium ökat den årliga elproduktionen från vindkraft till över 40 TWh. Ett annat exempel är Spanien som på mycket kort tid har lyckats ersätta stora mängder fossilbaserad elproduktion med förnybar el från vindkraft.

Vindkraften i EU förväntas öka från 4,2 procent av elanvändningen år 2009 till 14 procent år 2020, men Sverige halkar efter och förväntas bara ha 8 procent vindkraft år 2020. Det framgår av de 27 medlemsstaternas nationella handlingsplaner till EU, enligt en sammanställning av European Wind Energy Association (EWEA). Irland förväntas ha störst andel vindkraft år 2020, 36 procent, följt av Danmark med 31 procent. I Tyskland förväntas andelen uppgå till 19 procent.[5]

I Sverige är potentialen att bygga vindkraft mycket stor tack vare tillgången till stora landområden med goda vindförhållanden. Det faktum att en stor del av elproduktionen redan kommer från vattenkraft gör Sverige särskilt lämpligt för en storskalig vindkraftsutbyggnad, då vattenkraften kompletterar vindkraften som reglerkraft.

Sverige har 26 procent större landyta än Tyskland, bara en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen.  Ändå räknar Tyskland i sin nationella plan med att ha sex gånger så mycket landbaserad vindkraft som Sverige år 2020.

Den teoretiska potentialen för svensk del är potentialen enorm, både på land och till havs. Vindforsk har i en rapport visat att den teoretiska potentialen 510 TWh per år på land och 46 TWh per år till havs, när gränsen för den utbyggbara potentialen satts till medelvinden 6 meter per sekund på 71 meters höjd. [6]

---

[1] Global Wind Energy Council, Global Installed Wind Power Capacity, http://www.gwec.net/fileadmin/documents/PressReleases/PR_2010/Annex%20stats%20PR%202009.pdf , 

[2] US Energy Information Administration, Electric Power Industry 2009: Year in Review, http://www.eia.doe.gov/cneaf/electricity/epa/epa_sum.html

[3] Bradsher, Keith, China Leading Global Race to Make Clean Energy, New York Times, 2010-01-30, http://www.nytimes.com/2010/01/31/business/energy-environment/31renew.html

[4] European statistics, Wind in power 2009, 2010, http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/statistics/general_stats_2009.pdf

[5] Pressmeddelande EWEA, EU will exceed renewable energy goal of 20 percent by 2020,
http://www.ewea.org/index.php?id=60&no_cache=1&tx_ttnews%5btt_news%5d=1892&tx_ttnews%5bbackPid%5d=1&cHash=05ee83819c7f18864985e61c3fd26342

[6] Vindforsk, Forskning för mer och bättre vindkraft, II syntesrapport Elforsk rapport 08:46, http://www.vindenergi.org/Vindforskrapporter/Elforsk%20rapport%2008_46%20Vindforsk%20Syntesrapport%20.pdf