• Bli medlem

    Engagera dig i vindkraft!
  • Press & Debatt.

    Följ våra debattartiklar och pressmeddelanden

Frågor och svar - som pdf

Frågor om vindkraft och svar från oss

1. Kommer vindkraften att kunna ersätta kärnkraften?

Vindkraft och annan ny förnybar elproduktion skapar ett ”tredje ben” i vår elförsörjning, bredvid vattenkraften och kärnkraften. Svensk Vindenergis prognos visar att vindkraftselen kommer att öka från 9,9 TWh år 2013 till cirka 20 TWh år 2020. Det skulle motsvara ungefär 15 procent av vår elanvändning. Svensk Vindenergis mål för vindkraften kan jämföras med att kärnkraften under 2012 och 2013 producerade 61,3 respektive 63,6 TWh el.[1]

Den befintliga kärnkraften går mot slutet av sin livslängd. Om vi vill ersätta den med något annat än ny kärnkraft är det möjligt genom vindkraft, annan förnybar elproduktion och genom effektivisering som minskar vår elanvändning.

Läs mer: På väg mot ett förnybart elsystem. Möjligheter till 2030. Svensk Vindenergi, 2012

2. Var får vi elen ifrån när det inte blåser?

Vår stora tillgång till vattenkraft gör att Sverige har särskilt goda förutsättningar för vindkraft. När det blåser mycket kan man spara vatten i magasinen som kan användas för att producera el när det blåser för lite.

Man kan också ställa fråga som ”var får vi elen ifrån när ett kärnkraftsblock (eller annan storskalig produktion) stoppas?” detta är en mycket allvarligare påverkan på kraftsystemet. Under vissa perioder har halva kärnkraftproduktionen legat nere och ändå har kraftsystemet klarat detta utan större problem.

3. Behöver vi bygga mer reglerbar kraft i takt med att vindkraften byggs ut?

Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft ökar behovet av reglerkraft eftersom vinden varierar i styrka.  En stor geografisk spridning av vindkraftverken minskar reglerbehovet. Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på den tekniska utvecklingen, var vindkraften kommer att byggas och hur överföringskapaciteten i elnätet anpassas.

Svenska Kraftnät bedömer att det utökade reglerbehovet uppgår till 4 300-5 300 MW vid en utbyggnad av 30 TWh vindkraft [2]. ett utökat reglerbehov är emellertid inte detsamma som att det behöver byggas ny reglerkraft utan är i stället en signal om att den befintliga produktionen kan komma att behöva användas till att reglera mer. Man bör också ha i minnet att variationerna i konsumtion är mycket större än vad variationerna i vindkraftsproduktion är. Därför finns det goda förutsättningar för att i framtiden kunna utjämna skillnaden mellan produktion och konsumtion genom energilager och/eller flexibel förbrukning.

Enligt en studie från KTH är den befintliga vattenkraften tillräcklig för att balansera en vindkraftutbyggnad i norra Sverige på upp till 30 TWh.[3]

Ytterligare studier från KTH visar på möjligheten att integrera upp till 60 TWh vind- och solkraft, motsvarande ca 40 procent av den totala elanvändningen, med befintlig vattenkraft som reglerkälla.

Läs mer: Svenska Kraftnät, Storskalig utbyggnad av vindkraft, juni 2008

KTH, Avdelningen för elektriska energisystem, Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige, september 2009

KTH, På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige, oktober 2013

4. Hur ofta producerar vindkraftverken el?

Vindkraftverk producerar ingen el då det blåser för lite (cirka 3-4 meter per sekund), och när det blåser för mycket (över cirka 25-30 meter per sekund) stängs de av säkerhetsskäl av. Men på den höjd vingarna sitter är det mycket sällan vindstilla och extremt höga vindhastigheter är också ovanliga. Ett vindkraftverk kan därför leverera el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar. I ett normalt vindläge producerar ett modernt vindkraftverk drygt 3 000 MWh/MW/år, vilket motsvarar en verkningsgrad på cirka 35 procent. På hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft också som störst.

Det är viktigt att poängtera att inget kraftslag producerar el hela tiden. Den genomsnittliga drifttiden för kärnkraften har fram till idag varit knappt 75 procent av maximal drifttid. [4] [5]

Läs mer: IAEA Power Reactor Information System

Energimyndigheten, Kärnkraft nu och i framtiden, ER 2010:21, juni 2010

5. Är vindkraft lönsamt jämfört med annan elproduktion?

En äldre produktionsanläggning som är avskriven sedan länge kan självklart producera el till en lägre kostnad än en helt ny anläggning. Därför måste vindkraften jämföras med annan ny elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig.

I debatten jämförs ofta vindkraft med kärnkraft. Flera studier visar att vindkraft är billigare än kärnkraft, medan andra studier visar tvärtom. En rapport från initiativet Förnybart.nu som sammanställt en lång rad olika studier visar dock att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma vid investeringar i ny elproduktion. En svårighet med att uppskatta kärnkraftens kostnader är att det byggs väldigt lite kärnkraft i vår del av världen. Ett aktuellt exempel är dock det pågående bygget i Olkiluoto i Finland, där kostnaderna nästan tredubblats mot vad man räknade med från början och nu ligger väsentligt över kostnaden för vindkraft. [5] Samma kostnadsökning gäller för den andra reaktorn som byggs i Europa i franska Flammanville. [6]

När det gäller konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor, så visar utbyggnaden inom ramen för elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att de mest lönsamma energikällorna byggs ut först. När systemet infördes 2003 var det främst bränslebyte från fossila bränslen till biobränsle i befintliga kraftvärmeanläggningar som genomfördes. När dessa bränslebyten nu genomförts är det den landbaserade vindkraften som är billigast. I takt med att kostnaderna för vindkraften går ner är det även i fortsättningen vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden. [6]

Läs mer: Förnybart.nu, Kostnader för ny elproduktion – En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, november 2010

Helsinki Times Olkiluoto 3 may cost over €8bn

World Nuclear News, Flamanville costs up €2 billion

6. Hur många vindkraftverk ska det byggas i Sverige?

Riksdagen har fastställt en planeringsram om 30 TWh vindkraft till 2020. Detta betyder att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för denna utbyggnad av vindkraft.  Svensk Vindenergis prognos är att det kommer att produceras cirka 20 TWh vindkraft i Sverige 2020 inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet.

Hur många vindkraftverk som krävs för att producera 20 TWh vindkraft beror på vilken effekt de har och hur mycket det blåser där de placeras. Det behövs ytterligare 1 000 – 1 600 (beroende på storlek och placering) moderna vindkraftverk, utöver de 2 700 som finns idag, för att producera 20 TWh vindkraft. Alltså totalt omkring 4 000 vindkraftverk. Antalet kan jämföras med Danmark där det redan finns mer än 5 000 vindkraftverk och som till ytan inte är större än Jämtland.

Läs mer: Energimyndigheten, Planeringsram till 2020

7. Hur bidrar vindkraften till minskade koldioxidutsläpp?

Redan i dag har den svenska elproduktionen, som huvudsakligen består av vattenkraft och kärnkraft, mycket låga utsläpp av koldioxid. Elmarknaden är dock inte nationell utan vi har istället en integrerad nordisk elmarknad och i en allt högre grad en europeisk elmarknad. Andelen fossil elproduktion på både den nordiska, men framförallt den europeiska, elmarknaden är fortfarande betydande och med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige att kunna exportera utsläppsfri el även till övriga Europa. Eftersom klimatet påverkas lika mycket oavsett var utsläppen sker, är det viktigt att Sverige kan bidra till att minska utsläppen även utanför våra egna gränser.

Det finns olika metoder att räkna på klimatnyttan med vindkraft men den av Energimyndigheten och Svenska Miljöinstitutet rekommenderade metoden kallas marginalelsmetoden och innebär att vindkraften ersätter den el som annars hade producerats på marginalen, vanligtvis kolkraft. Alliansregeringen konstaterar i sitt valmanifest att ”ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen[8]. Enligt Energimyndigheten ger produktion av 1 TWh el i kolkondenskraftverk upphov till utsläpp av 1 miljon ton koldioxid.[9]

Läs mer: Alliansens valmanifest, augusti 2010

Energimyndigheten, Koldioxidvär dering av energianvändning – vad kan du göra för klimatet, september 2008

IVL, Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen, jan 2009

8. Hur påverkar vindkraftutbyggnaden konsumenternas elkostnader?

Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 3 öre/kWh (inklusive elhandlarens påslag) för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. År 2013 gick cirka 30 procent går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 10 procent till vattenkraft och 60 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 3 öre/kWh går alltså knappt 2 öre/kWh till vindkraften. Sedan elcertifikatsystemets införande 2003 har 22 procent av elcertifikaten gått till vindkraften och 59 procent av elcertifikaten till biokraften.

Men samtidigt bidrar utbyggnaden av vindkraft till sänkta elpriser, vilket gör att totalkostnaden för konsumenten sannolikt inte ökar, utan snarare minskar. Enligt ett räkneexempel av Energimyndighetens dåvarande generaldirektör Tomas Kåberger blir de totala kostnaderna för elcertifikat, vid en utbyggnad av ytterligare 10 TWh vindkraft, cirka 40 miljarder under 15 år. Samtidigt beräknas elpriset minska för konsumenterna med mer än 50 miljarder.[10]

Läs mer: Energimyndigheten, om elcertifikatsystemet

Debattartikel av Tomas Kåberger i Ny Teknik, 2011-01-19

9. Hur stora subventioner får vindkraften?

Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften utan det är det teknikneutrala elcertifikatsystemet som finns som gemensamt stödsystem för alla förnybara kraftslag.

Under 2013 betalades omkring 20 öre/kWh utöver marknadspriset på el genom elcertifikatsystemet. Eftersom kostnaden för elcertifikaten slås ut på alla elkonsumenter (exklusive elintensiv industri) blir kostnaden för varje konsument betydligt lägre, omkring 3 öre/kWh. [11]

Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv.

Läs mer: Energimyndigheten om elcertifikat

10. Hur låg tid tar det för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som gått åt vid tillverkningen?

Enligt tillgängliga livscykelanalyser har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det efter cirka 8 månader. Den totala energin som går åt för att bygga, driva och avveckla ett vindkraftverk motsvarar bara knappt tre procent av vindkraftverkets totala elproduktion.[12]

Ett annat sätt att räkna på miljönyttan med vindkraft är att räkna ut hur lång tid det tar innan ett vindkraftverk är koldioxidneutralt. Alltså hur lång tid vindkraftverket måste vara i drift innan det har sparat in så mycket koldioxidutsläpp som släpps ut under hela livscykeln inklusive tillverkning, transport och rivning. För ett vindkraftverk i det europeiska elnätet, som Sverige är en del av, tar det cirka tre månader. [13] Eftersom den nordiska elmixen innehåller mindre fossil elproduktion än det europeiska genomsnittet så tar det dock något längre tid innan vindkraftverket är koldioxidneutralt i nordiska förhållanden. Ju mer vi integreras med det kontinentala europeiska elnätet desto större blir miljönyttan.

Läs mer: Vestas, Livscykelanalys, V112 3 MW

11. Hur bidrar vindkraften till sysselsättningen i Sverige?

Enligt WSP arbetar i Sverige i dag drygt 4 000 personer med vindkraft och siffran ökar. Bland de största arbetsgivarna finns ABB och SKF som arbetar med bland annat tillverkning av lager, växellådor, generatorer och transformatorer.

De största sysselsättningseffekterna ges vid uppförandet av vindkraftverken då det behövs arbetskraft för anläggande av vägar, elnät, fundamentarbeten, resning av verken etc. När parken är rest minskar behovet av arbetskraft till att i huvudsak omfatta drift och underhåll. Det finns även många sekundära effekter av en vindkraftetablering då de personer som arbetar med parken behöver lokal service av olika slag, vilket också ger skatteintäkter till kommunen. Det kan handla om mat och logi eller annan service. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man i så långt det går att anlita lokal arbetskraft. Ibland är detta dock inte möjligt då en del av den behövda arbetskraften inte finns tillgänglig på orten eller då kompetensen inte är den rätta. För att få full effekt av en vindkraftsetablering krävs således att företagen på den aktuella orten tidigt är beredda och erbjuder sina tjänster.

I Europa beräknas vindkraftsbranschen år 2020 sysselsätta mer än 520 000 personer. I Tyskland sysselsätter vindkraftsindustrin redan idag cirka 100 000 personer och i Danmark sysselsätts cirka 24 000 personer.[14]

Läs mer: European Wind Energy Association, Green Growth, 2012

12. Hur påverkas min fastighets värde om det byggs vindkraft i närheten?

Konsultföretaget ÅF har på uppdrag av Svensk Vindenergi tagit fram rapporten Vindkraft i sikte, som studerar vindkraftens påverkan på fastighetspriserna.  Studien har bland annat samlat in uppgifter om cirka 42 000 försäljningar av småhus inom 5 kilometer från 120 nya vindkraftanläggningar som driftsattes mellan åren 2001 och 2007.

Av studien framgår att prisökningen på småhus mellan 2000 och 2009 har varit cirka 100 procent räknat på genomsnittligt försäljningspris. Om utbyggnaden av vindkraft skulle leda till sänkta värden för småhus nära vindkraftetableringarna så borde prisökningen vara lägre i närområdet, men studien visar inget sådant samband. Tvärtom har genomsnittspriset för de småhus som ligger inom 5 kilometer från nya vindkraftetableringar stigit betydligt mer än riksgenomsnittet, med cirka 133 procent, eller i ungefär samma takt som i referensområdena inom berörda kommuner. [15]

Läs mer: Svensk Vindenergi, Vindkraft i sikte, 2010

13. Hur mycket låter det från ett vindkraftverk?

Allt eftersom utvecklingen går framåt har man lyckats minska ljudet från växellådan och en del maskiner är växellådslösa. Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag.[16] En skillnad är dock att det areodynamiska ljudet från vindkraftverk är pulserande och därför ibland kan uppfattas lättare än annat ljud.

Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 dBA. I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA.[17]

I tillståndsprövningen tas inte hänsyn till maskerande ljud (vindsus, lövprassel, vågskvalp vägtrafik) eller annat bakgrundsljud.

Forskning för att se hur man skulle kunna minska eventuell negativ påverkan för de kringboende pågår. Med förbättrade bladprofiler blir källjudet lägre och det är redan idag möjligt att programmera nya verk till att minimera ljudet under önskade perioder, till exempel då vindarna är riktade mot bebyggelsen.

Läs mer: Naturvårdsverkets webbplats, Riktvärden för ljud från vindkraft

14. Vilken miljöpåverkan ger vindkraften upphov till?

Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan. Vindkraften anses dock som ett av de kraftslag som ger minst negativ påverkan och att de miljömässiga fördelarna klart överträffar de negativa aspekterna. Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipeline eller långtradare. Inget uttjänt bränsle behöver tas omhand eller slutförvaras.

Vindkraften har dock en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskningen har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Genom bra planering och lokalisering kan denna negativa påverkan undvikas eller minimeras. [18]

Vindkraftens viktigaste miljöfördel är att den el som produceras kan ersätta fossilkraft, främst i våra grannländer, antingen genom minskad import av sådan el till Sverige, eller genom ökad export av utsläppsfri el från Sverige.

För att öka kunskapen om vindkraftens påverkan har Vindval (ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) genomfört studier om vindkraftens effekter på såväl människor som djur i havet och på land. Forskningen bedrivs inom fyra områden: Människors intressen, Fåglar och fladdermöss, Marint liv och Däggdjur på land.

Programmet omfattar ett 30-tal forskningsprojekt och fyra syntesprojekt. Resultaten kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar liksom i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar.

I syntesprojekten jämför forskare Vindvals resultat med andra forskningsresultat (svenska och internationella) och gör en övergripande bedömning av kunskaperna som tagits fram.

Läs mer: Naturvårdsverket, vindval – forskning om vindkraft

15. Hur påverkas fisk och annat marint liv av vindkraft?

Resultaten visar bland annat att byggandet av fundament i havet orsakar små och tidsmässigt korta effekter på marint liv. När vindkraftverken är i drift sker påverkan främst vid fundamentens närområden. Fundamenten kan fungera som artificiella rev, vilket ofta ger bättre möjlighet både till skydd och födosök än den omkringliggande botten. Vid pålnings- och muddringsarbeten måste man iaktta försiktighet och till exempel välja rätt tid på året för att minska påverkan.[18]

Läs mer: Naturvårdsverkets webbplats, Vindkraftens påverkan på marint liv

16. Vad är sällsynta jordartsmetaller?

Sällsynta jordartsmetaller (förkortas ibland REE efter engelskans rare earth element eller REM efter rare earth metal), är metaller vars oxider förekommer relativt sparsamt i naturen. Neodym, cerium och dysprosium är exempel på sällsynta jordartmetaller” och totalt finns 17 stycken.

Läs mer: Vad är sällsynta jordartsmetaller

17. Hur påverkas fåglar och fladdermöss av vindkraft?

Forskningen visar att ett visst antal fåglar kommer att skadas av vindkraftverk, men att antalet är bara promille av det antal som dödas på annat sätt. Om vi skulle bygga 5 000 vindkraftverk i Sverige beräknas att ungefär 11 500 skulle dö genom kollision med vindkraftverk. Detta ska jämföras med de cirka 17 miljoner som årligen dör i trafiken, kolliderar med fönsterrutor eller dödas av katter. Risken verkar vara störst för tungflygande rovfåglar, men även här är antalet som skadas av vindkraftverk litet. Som jämförelse kan nämnas att av de totalt 217 kungsörnar som de senaste åren dött en icke-naturlig död har fyra kopplingar till vindkraft medan 79 är skadade av tåg och 11 av illegal jakt.

Fladdermöss jagar insekter som samlas vid uppstickande punkter i terrängen (s.k. hilltopping) bland annat vid vindkraftverk. Detta fenomen sker bara under vissa förhållanden och årstider. Riskerna är som störst under sensommaren. Vindarna måste vara så svaga att turbinen antingen står still eller bara roterar mycket långsamt. Temperaturen måste vara någorlunda hög och det är naturligtvis inte under dagen då fladdermöss är nattaktiva. [19]

Läs mer: Naturvårdsverket, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

18. Hur påverkas människor av skuggor från vindkraftverk?

När solen står högt på dagen blir skuggan från vindkraftverk relativ kort, den sträcker sig högst några hundra meter och så nära ett vindkraftverk är det mycket ovanligt med bebodda byggnader. Om vindkraftverket står på ungefär en kilometers avstånd uppstår inga slagskuggor av vingarna även om de passerar solen. Orsaken är att vingarna på det avståndet inte täcker hela solskivan och att skuggeffekten därmed minskar betydligt. Skuggorna är uppfattbara på cirka 1,5 kilometers avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring.

Vid beräkning av skuggeffekter utgår man från den astronomiskt ”maximalt möjliga skuggeffekten”, vilket avser den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från molnfri himmel och när rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen. Skuggeffekten kan uppskattas med hjälp av statistik avseende soltimmar, vindriktning med mera. Enligt riktlinjerna ska skuggeffekten på en störningskänslig plats vara högst 8 timmar per år och högst 30 minuter per dag. [20]

Exponering för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till skada eller bestående ogynnsamma effekter.

De allra flesta moderna vindkraftverk är utrustade med styrautomatik som stänger av verken då skuggstörning skulle kunna uppstå.[21]

Läs mer: Naturvårdsverket, Ljud och skuggor

Naturvårdsverket, Tips för tillämpning om ljud och skuggor

19. Vem bär ansvaret om en olycka händer vid ett vindkraftverk?

Det är ägaren av vindkraftverket som är ytterst ansvarig att kontrollera att alla regler och bestämmelser följs och att olyckor förebyggs. Den är även ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor. Om service är den enda verksamhet som förekommer vid vindkraftverket och den utförs av en enda firma bär dock denna firma ansvaret för de servicetekniker som utför arbetet på vindkraftverket. Ägaren är däremot skyldig att se till så att det finns sådana fasta anordningar och andra anordningar att den som arbetar där (utan att vara arbetstagare till honom) inte utsätts för risk, ohälsa eller olycksfall. Ägaren ansvarar även för att varningsskyltar sätts upp inne och utanför vindkraftverket. [22]

Läs mer: Arbetsmiljölagen.

20. Vad gäller vid tillträde till vindkraftsparker under byggnation?

I byggföreskriften, Bygg- och anläggningsarbete AFS 1999:03 står det: ”En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser.” [23]

Syftet med skyltningen är att begränsa möjligheten för tredje man att komma in på en byggarbetsplats där de kan utgöra en risk för arbetstagarna. Detta är i linje med boverkets föreskrifter BBR 2008, 2:3, där markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas. [24]

Det är i slutänden en fråga för arbetsgivare och BAS-U på byggarbetsplatsen att göra en riskbedömning. Om de anser att alla obehöriga måste hållas borta från arbetsplatsen för att säkerheten ska bli tillräcklig, kan de hägna in arbetsplatsen och även ha inpasseringskontroll om de anser att detta behövs.

Läs mer: Arbete i slutet utrymme, AFS 1993:03

Boverkets byggregler, BBR 2008

21. Hur farligt är det med iskast?

Vid vissa meteorologiska väderförhållanden kan is byggas upp på bladen för att sedan släppa och slungas iväg. Normalt stängs vindkraftverket automatiskt av om is fastnar på rotorbladen och därför faller isen sällan längre sträckor från vindkraftverket. Hittills har ingen person träffats av nedfallande is men intilliggande byggnader och bilar har t.ex. tagit skada.

Även om chansen att bli träffad bedöms lägre än t.ex. från nedfallande istappar från hustak bör försiktighet tas vid temperaturer kring nollstrecket då risken för att is skall lossna från rotorbladen ökar. Om man vid sådana väderförhållanden behöver vara i närheten (< 300 m) av vindkraftverket bör man närma sig verket med vinden i ryggen eftersom iskast endast förekommer ”nedströms” vindkraftverket. [25]

Läs mer: Vindforskrapport: Icing of Wind Turbines

22. Vad är maskindirektivet?

Eftersom ett vindkraftverk betraktas som en maskin omfattas den av det så kallade maskindirektivet (Direktiv 2006/42/EG). Syftet med direktivet är att genom harmoniserade krav undvika olyckor i industriella maskinparker vid konstruktion, tillverkning samt drift och underhåll av maskiner. Genom detta kan ett starkt skydd för hälsa och säkerhet samt fri rörlighet för maskiner inom EU säkerställas. [26]

I Sverige är det Arbetsmiljöverket som kontrollerar att maskindirektivets krav efterföljs. Tillverkaren måste göra en riskbedömning där hänsyn tas till alla risker som en maskin förknippas med eller ger upphov till. Risker som inte kunnat undanröjas genom åtgärder i konstruktionen ska tillverkaren informera ägaren om, t.ex. risken med iskast. [27]

Läs mer: Vägledning för tillämpning av maskindirektivet

Energimyndigheten om vindkraft och säkerhet

23. Vad är CE-märkning?

En CE-märkning garanterar maskinernas överensstämmelse med kraven i maskindirektivet. Det är tillverkaren, deras representant eller den person som har ansvar för att släppa ut maskinen på marknaden som ska CE-märka produkten. [26]

Om Arbetsmiljöverket konstaterar att ett CE-märkt vindkraftverk har sådana brister att det kan äventyra säkerheten, kan Arbetsmiljöverket förbjuda att vindkraftverket ifråga tas i bruk eller släpps ut på marknaden. [27]

Läs mer: Vägledning för tillämpning av maskindirektivet

Energimyndigheten om vindkraft och säkerhet

Fotnot:

[1] På väg mot ett förnybart elsystem. Möjligheter till 2030. Svensk Vindenergi, 2012

[2] Svenska Kraftnät, Storskalig utbyggnad av vindkraft, Dnr 617/2008/AN40, 2008-06-01,

[3] Mikael Amelin, Avdelningen för elektriska energisystem, KTH, Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige, Elforsk rapport 09:88, september 2009,

[4]  IAEA Power Reactor Information System

[5] Energimyndigheten, Kärnkraft nu och i framtiden, ER 2010:21,

[6] Förnybart.nu, Kostnader för ny elproduktion – En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, november 2010,

[7] Energimyndigheten, Planeringsram till 2020,

[8] Alliansens valmanifest, augusti 2010,

[9] Energimyndigheten, Koldioxidvärdering av energianvändning – vad kan du göra för    klimatet?

[10] Debattartikel av Tomas Kåberger i Ny Teknik, 2011-01-19,

[11] Energimyndigheten

[12] [13] Vestas, Livscykelanalys V112 3 MW

[14] European Wind Energy Association – Green Growth, 2012

[15] Svensk Vindenergi, Vindkraft i sikte, 2010

[16] [17] Naturvårdsverket, Buller från vindkraft,

[18] Naturvårdsverket, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, 2011

[19] Naturvårdsverkets webbplats, Vindkraftens påverkan på marint liv

[20] Naturvårdsverket, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

[21] Naturvårdsverket, Ljud och skuggor

[22] Naturvårdsverket, Tips för tillämpning om ljud och skuggor

[23] Arbetsmiljölagen 1997:1160

[24] Arbete i slutet utrymme, AFS 1993:03

[25] Boverkets byggregler, BBR 2008

[26] Elforsk, Icing of Wind Turbines – Vindforsk projects, a survey of the development and research needs

[27] Arbetsmiljöverket,Vägledning för tillämpning av maskindirektivet 2006/42/EG

[28] Energimyndigheten, Vindkraft och säkerhet