• Bli medlem

    Engagera dig i vindkraft!
  • Press & Debatt.

    Följ våra debattartiklar och pressmeddelanden

Lathund – som pdf

Lathund – olika begrepp när du talar om vindkraft

Siffror

  • 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh
  • Sveriges totala elproduktionseffekt = drygt 35 000 MW
  • Sveriges sammanlagda elkonsumtion = cirka 140 TWh/år.
  • Vindkraften producerade 9,9 TWh el under 2013.
  • I slutet av 2013 fanns 2 663 vindkraftverk med en total effekt på 4 382 MW installerade.
  • Ett modernt 2 MW-verk på land producerar i ett normalt vindläge 6 000 000 kWh vilket räcker till hushållsel för cirka 1 200 hushåll à 5 000 kWh/år.
  • I Sverige behöver det byggas drygt 1 000 nya vindkraftverk fram till 2020 för att klara målsättningen i elcertifikatsystemet

Vindkraftverkets delar

 

Källa: Skånes vindkraftsakademi

Kostnader för investeringar, drift och underhåll

Priserna på vindkraftverk och kringutrustning har fallit kraftigt de senaste åren. En tumregel är att vindkraft nu kostar mellan 10 och 13 miljoner kronor/MW, installerat och klart att leverera kraft till nätet. För några år sedan var intervallet 15 – 17 miljoner kronor/MW. Naturligtvis är detta beroende på val av turbin, avstånd till nätanslutning och övrig infrastruktur. En annan betydelsefull parameter är kronkursen i förhållande till framför allt Euro.

Drift och underhåll (bland annat serviceavtal, markarrenden av olika slag, anslutningsavgifter, försäkringar och administration) av ett vindkraftverk uppgår till mellan 10 – 16 öre/kWh.

Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft är ungefär dubbelt så hög som för landbaserad, det vill säga 20 – 30 miljoner kronor/MW. En stor del av detta hänförs till nätanslutningen. Årsproduktionen är dock betydligt högre och ligger i intervallet 3 300 – 4 300 MWh per MW installerad effekt.

Även drift och underhållskostnaden är högre för havsbaserad vindkraft och ligger i intervallet 15 – 25 öre/kWh.

Handlingsplanen för förnybar energi

EU har ålagt Sverige att minst 49 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnybara källor. Regeringen höjde detta till 50 procent. För att nå det målet har regeringen formulerat en handlingsplan för förnybar energi. Däri ingår ett delmål om att andelen förnybar el år 2020 ska ha ökat med 25 TWh, jämfört med år 2002.

Av detta uppskattar vi att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh inom ramen för elcertifikatsystemet.

Planeringsram och utbyggnadsmål

Det är viktigt att skilja på planeringsram och utbyggnadsmål.

Energimyndigheten har föreslagit en planeringsram för vindkraft år 2020 omfattande 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat i havet (i vattenområden).

Det bör understrykas att planeringsramen inte är något utbyggnadsmål. Det är naturligt att planeringsramen, som syftar till att synliggöra vindkraften i bland annat den fysiska planeringen, ger uttryck för en högre ambitionsnivå än ett utbyggnadsmål.

Något specifikt utbyggnadsmål för vindkraften finns inte utan det är systemet med elcertifikat som helt och hållet styr mängd och energislag. De kraftslag som främst konkurrerar med varandra är biokraftvärme och vindkraft.

Statliga subventioner

Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Energimyndigheten tillhandahåller däremot ett så kallat pilotstöd för utbyggnad av vindkraft. Stödet infördes 2003 och omfattade 350 miljoner kronor under en femårsperiod. En andra stödperiod om fem år påbörjades 2008 och avslutas under 2012. Stödet är bland annat till för att vindkraft ska kunna byggas i vissa typiskt besvärliga områden (kallt klimat, i skog etc.) och erfarenheter från projekten ska redovisas öppet. Syftet är att detta ska göra vindkraften billigare i framtiden.

Handlingsplanen för förnybar energi

EU har ålagt Sverige att minst 49 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnybara källor. Regeringen höjde detta till 50 procent. Regeringen formulerade ” Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi” enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009.

Källa: Regeringskansliet, Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009.

För att nå målet om minst 50 procent förnybar energi till år 2020 har regeringen lagt som delmål att andelen förnybar el år 2020 ska ha ökat med 25 TWh, jämfört med år 2002. Därför har riksdagen beslutat att elcertifikatsystemet ska ha denna omfattning. Av dessa 25 TWh uppskattar vi att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh. Mer finns att läsa under ”Elcertifikatsystemet”.

EU:s mål för förnybar energi och vindkraft

EU-målet är att 20 procent av all energi som konsumeras av medlemsstaterna ska vara förnybar år 2020. För att detta ska uppnås beräknas att minst 34 procent av elenergin måste komma från förnybara källor, och att minst 40 procent av detta måste komma från vindkraft.

Enligt den europeiska vindenergiorganisationen (EWEA) behövs 230 000 MW, varav 40 000 MW havsbaserad, vindkraft för att nå EU-målet. Vindkraftens andel kommer då att uppgå till 15 – 18 procent av elkonsumtionen i Europa.

Elcertifikatsystemet

El från Vindkraft är i likhet med el från andra (nytillkomna) förnybara energikällor berättigad till elcertifikat. Detta stödsystem går inte över statsfinanserna utan finansieras av elkonsumenterna. Det är viktigt att understryka att år 2011 gick endast cirka 30 procent av elcertifikaten till vindkraft. Kraftvärme och vattenkraft får cirka 70 procent av den elcertifikatavgift som är inbakat i elpriset.

I takt med att vindkraftens andel av den totala utbyggnaden av förnybar elproduktion ökar kommer självklart också andelen av elcertifikatpriset också stiga. Däremot kommer troligen inte konsumentens kostnader att öka eftersom kvotplikten sjunker framöver (se nedan).

Samarbetet med Norge

Sedan 1 januari 2012 har Sverige och Norge ett gemensamt elcertifikatsystem, med ett gemensamt mål om totalt 38,2 TWh ny förnybar el år 2020, jämfört med år 2002 (Sveriges ursprungliga 25 TWh och Norges tillkommande 13,2 från och med 2012).

Avgifter för elcertifikaten

Alla elförbrukare i Sverige utom så kallad elintensiv industri betalar en elcertifikatavgift via sin elräkning. Avgiften bakas oftast in i elpriset vilket gör det svårt att se hur stor den är. Olika elleverantörer har olika avgifter men sommaren 2012 låg det runt 3 öre per kWh.

Den totala volymen el som det rör sig om är cirka 90 TWh (total konsumtion = cirka 140 TWh minus elnätsförluster 10 TWh minus elintensiv industri 40 TWh = cirka 90 TWh). Siffran varierar något år från år.

Kvotplikten i elcertifikatsystemet varierar också från år till år. Den så kallade kvotkurvan är satt så att målet om 25 TWh ny förnybar el ska uppnås till år 2020. För 2012 är kvoten satt till 17,9 procent vilket innebär att cirka 18 TWh av den el som elleverantörerna säljer skall vara förnybar. Beviset för att detta sker är att elleverantörerna till Energimyndigheten måste redovisa elcertifikat motsvarande 17,9 procent av sin försäljning.

Elcertifikatpriset har de senaste 12 månaderna i genomsnitt legat på cirka 17 öre per kWh. Totalkostnaden för elleverantörerna (som fördelas till de kvotpliktiga elkunderna) har då för den perioden varit: 90 TWh x 17,9 procent x 17 öre ≈ 2,7 miljarder kronor.

Fördelat på 90 TWh blir detta cirka 3 öre/kWh Elleverantörerna lägger sedan på sin marginal varför utpriset till elkunden blir något högre. Om hela kundkollektivet, inklusive elintensiv industri, delat på kostnaderna skulle de 2,7 miljarderna istället fördelats på 140 TWh och därmed totalkostnaden för kunden varit knappt 2 öre/kWh, och vindkraftens andel cirka 30 procent av detta.

År 2013 sänks kvotplikten till 13,5 procent. Med ett genomsnittligt elcertifikatpris om 20 öre och allt annat lika så kommer också kundens kostnader att minska till att understiga 3 öre/kWh. Efter 2013 ökar kvotplikten gradvis och når ett maximum om 19 procent år 2020.

Vindkraften genererade under 2012 cirka 7,2 TWh. Om man till exempel har en lägenhet som förbrukar 5 000 kWh så subventionerar man vindkraften med drygt 50 kronor per år.

Källa: Energimyndigheten, Elcertifikat. Svensk Kraftmäkling, Elcertifikat.

Kvotnivåer

Kvotnivåerna är fastställda till och med år 2035. Nedan redovisas kvoterna för åren 2003 till 2035.

Källa: Energimyndigheten, Kvotpliktig.

Beräkningsår och kvot i procent.
2003 – 7,4
2004 – 8,1
2005 - 10,4
2006 – 12,6
2007 - 15,1
2008 - 16,3
2009 - 17,0
2010 - 17,9
2011 - 17,9
2012 - 17,9
2013 - 13,5
2014 - 14,2
2015 - 14,3
2016 - 14,4
2017 - 15,2
2018 - 16,8
2019 - 18,1
2020 -19,5
2021 - 19,0
2022 - 18,0
2023 - 17,0
2024 - 16,1
2025 - 14,9
2026 – 13,7
2027 - 12,4
2028 - 10,7
2029 - 9,2
2030 - 7,6
2031 - 6,1
2032 - 4,5
2033 - 2,8
2034 - 1,2
2035 - 0,8

Verkningsgrad

Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el, i varierande grad, mellan 80 och 90 procent av årets timmar.

Det börjar producera el vid vindar mellan 3-4 meter per sekund och når sin maximala effekt vid 12 – 14 meter per sekund. Det fortsätter producera maximalt till dess att vindstyrkan ökar till cirka 30 meter per sekund. Då stängs verken av säkerhetsskäl.

Verkningsgraden för ett vindkraftverk i ett gott vindläge ligger på drygt 30 procent, då produceras cirka 2 800 000 kWh/MW installerad effekt. Normal storlek för de verk som byggs nu är mellan 2-3 MW varför ett vindkraftverk producerar mellan 5 600 – 8 400 MWh/år.

Prissättning

Nord Pool sätter olika priser för olika produkter. Vissa elhandelsföretag använder spotpriset – andra använder de terminspriser som Nord Pool etablerar. Gemensamt för dessa är att de varierar med tiden. I dagsläget säljer de flesta sin el till så kallade forwardpriser för några år framåt. I augusti 2012 kan man sluta avtal för leverans år 2017, med ett pris runt 33 öre/kWh

Förutom intäkten från elförsäljningen erhåller vindkraftsägaren också en intäkt från försäljningen av elcertifikat. Priset för dessa varierar och ligger augusti 2012 på cirka 20 öre/kWh, för leverans år 2017.

Den totala intäkten för vindkraftsägaren i detta exempel blir cirka 53 öre/kWh.

Bygglov

För att få uppföra en vindkraftpark som inte har tillstånd enligt miljöbalken krävs bygglov. Bygglov prövas av berörd kommun enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Bygglovet reglerar bland annat utformning och placering av vindkraftverken.

För vindkraftverk med turbindiameter som inte överstiger 3 meter och som inte sitter monterat på hus och med en maximal totalhöjd om 20 meter eller placeras på ett avstånd från gränsen som är större än kraftverkets höjd över marken behövs inget bygglov

För fler detaljer om vilka regler som finns för byggande av vindkraftverk.
KällaL: Vindlov

Våra och andras rapporter

På vår webbplats finns det några bra rapporter att läsa.

2012-08-23