• Bli medlem

    Engagera dig i vindkraft!
  • Press & Debatt.

    Följ våra debattartiklar och pressmeddelanden

Lathund – som pdf

Lathund – olika begrepp när du talar om vindkraft

Siffror

  • 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh
  • Sveriges totala elproduktionseffekt = drygt 35 000 MW
  • Sveriges sammanlagda elkonsumtion = cirka 140 TWh/år.
  • Vindkraften producerade 16,5 TWh el under 2015.
  • I slutet av 2015 fanns 3 244 vindkraftverk med en total effekt på 6 025 MW installerade.
  • Ett modernt 3 MW-verk på land producerar i ett normalt vindläge 9 000 000 kWh vilket räcker till hushållsel för cirka 1 800 hushåll à 5 000 kWh/år.
  • I Sverige behöver det byggas cirka  800 nya vindkraftverk fram till 2020 för att klara målsättningen i elcertifikatsystemet

Vindkraftverkets delar

 

Källa: Skånes vindkraftsakademi

Kostnader för investeringar, drift och underhåll

Priserna på vindkraftverk och kringutrustning har fallit kraftigt de senaste åren. En tumregel är att vindkraft nu kostar mellan 10 och 13 miljoner kronor/MW, installerat och klart att leverera kraft till nätet. För några år sedan var intervallet 15 – 17 miljoner kronor/MW. Naturligtvis är detta beroende på val av turbin, avstånd till nätanslutning och övrig infrastruktur. En annan betydelsefull parameter är kronkursen i förhållande till framför allt Euro.

Drift och underhåll (bland annat serviceavtal, markarrenden av olika slag, anslutningsavgifter, försäkringar och administration) av ett vindkraftverk uppgår till mellan 10 – 16 öre/kWh.

Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft är ungefär dubbelt så hög som för landbaserad, det vill säga 20 – 30 miljoner kronor/MW. En stor del av detta hänförs till nätanslutningen. Årsproduktionen är dock betydligt högre och ligger i intervallet 3 300 – 4 300 MWh per MW installerad effekt.

Även drift och underhållskostnaden är högre för havsbaserad vindkraft och ligger i intervallet 15 – 25 öre/kWh.

Planeringsram och utbyggnadsmål

Det är viktigt att skilja på planeringsram och utbyggnadsmål.

Energimyndigheten har föreslagit en planeringsram för vindkraft år 2020 omfattande 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat i havet (i vattenområden).

Det bör understrykas att planeringsramen inte är något utbyggnadsmål. Det är naturligt att planeringsramen, som syftar till att synliggöra vindkraften i bland annat den fysiska planeringen, ger uttryck för en högre ambitionsnivå än ett utbyggnadsmål.

Något specifikt utbyggnadsmål för vindkraften finns inte utan det är systemet med elcertifikat som helt och hållet styr mängd och energislag. De kraftslag som främst konkurrerar med varandra är biokraftvärme och vindkraft.

Statliga subventioner

Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Energimyndigheten tillhandahåller däremot ett så kallat pilotstöd för utbyggnad av vindkraft. Stödet infördes 2003 och omfattade 350 miljoner kronor under en femårsperiod. En andra stödperiod om fem år påbörjades 2008 och avslutas under 2012. Stödet är bland annat till för att vindkraft ska kunna byggas i vissa typiskt besvärliga områden (kallt klimat, i skog etc.) och erfarenheter från projekten ska redovisas öppet. Syftet är att detta ska göra vindkraften billigare i framtiden.

EU:s mål för förnybar energi och vindkraft

EU-målet är att 20 procent av all energi som konsumeras av medlemsstaterna ska vara förnybar år 2020. För att detta ska uppnås beräknas att minst 34 procent av elenergin måste komma från förnybara källor, och att minst 40 procent av detta måste komma från vindkraft.

Enligt den europeiska vindenergiorganisationen (EWEA) behövs 230 000 MW, varav 40 000 MW havsbaserad, vindkraft för att nå EU-målet. Vindkraftens andel kommer då att uppgå till 15 – 18 procent av elkonsumtionen i Europa.

Handlingsplanen för förnybar energi

EU har ålagt Sverige att minst 49 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnybara källor. Regeringen höjde detta till 50 procent. Regeringen formulerade ” Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi” enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009.

Källa: Regeringskansliet, Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009.

Elcertifikatsystemet

El från Vindkraft är i likhet med el från andra (nytillkomna) förnybara energikällor berättigad till elcertifikat. Detta stödsystem går inte över statsfinanserna utan finansieras av elkonsumenterna. År 2014 gick 27 procent till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 8 procent till vattenkraft och 64 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 3 öre/kWh går alltså omkring 2 öre/kWh till vindkraften. Sedan elcertifikatsystemets införande 2003 har 26 procent av elcertifikaten gått till vindkraften och 56 procent av elcertifikaten till biokraften.

Samarbetet med Norge

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad. Det innebär att handel med elcertifikat kan ske över landsgränserna.

Målet för den gemensamma elcertifikatmarknaden är att öka elproduktionen med 28,4 TWh mellan åren 2012 och 2020. Sverige ska finansiera 15,2 TWh och Norge ska finansiera 13,2 TWh, men det är upp till marknaden att bestämma var och när den nya produktionen ska ske.

Kontrollstation 2015

Riksdagen beslöt 21 oktober 2015 i enlighet med regeringens förslag att Sverige, inom ramen för elcertifikatssystemet, ska finansiera 30 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002. Det nya nationella finansieringsmålet ersätter det av riksdagen tidigare fastställda målet för produktion av förnybar el som innebär en ökning med 25 terawattimmar till 2020 jämfört med 2002. Målet för den gemensamma marknaden med Norge höjs från 26,4 terawattimmar till 28,4 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020.

Regeringen anger följande skäl till sitt förslag:

”Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Arbetet för att nå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen och generationsmålet behöver stärkas. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att den därför bör byggas ut ytterligare. Regeringen angav vidare att elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå uppställda mål för produktionen av förnybar el och att en ambitionshöjning för den förnybara elproduktionen till 2020 bör genomföras inom ramen för det systemet. Ambitionshöjningen bidrar till att öka utbyggnaden av den förnybara energin och till att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi.”

Avgifter för elcertifikaten

Alla elförbrukare i Sverige utom så kallad elintensiv industri betalar en elcertifikatavgift via sin elräkning. Avgiften bakas oftast in i elpriset vilket gör det svårt att se hur stor den är. Olika elleverantörer har olika avgifter men för 2014 låg avgiften i genomsnitt på 3,2 öre per kWh inklusive moms.

Den totala volymen el som det rör sig om är cirka 90 TWh (total konsumtion = cirka 140 TWh minus elnätsförluster 10 TWh minus elintensiv industri 40 TWh = cirka 90 TWh). Siffran varierar något år från år.

Kvotplikten i elcertifikatsystemet varierar också från år till år. Den så kallade kvotkurvan är satt så att målet om 30 TWh ny förnybar el ska uppnås till år 2020. För 2016 är kvoten satt till 23,1 procent vilket innebär att cirka 21,5 TWh av den el som elleverantörerna säljer skall komma från ny förnybar produktion. Beviset för att detta sker är att elleverantörerna till Energimyndigheten måste redovisa elcertifikat motsvarande 23,1 procent av sin försäljning.

Spotpriset på elcertifikat  var 2015 i genomsnitt 15 öre per kWh. Totalkostnaden för elleverantörerna 2016 (som fördelas till de kvotpliktiga elkunderna) blir om de köpt in certifikat i förväg 93,1 TWh x 23,1 procent x 15 öre ≈ 3,2 miljarder kronor.

Fördelat på 93,1 TWh blir detta cirka 3,5 öre/kWh Elleverantörerna lägger sedan på sin marginal varför utpriset till elkunden blir något högre. Om hela kundkollektivet, inklusive elintensiv industri, delat på kostnaderna skulle de 3,2 miljarderna istället fördelats på 140 TWh och därmed totalkostnaden för kunden varit 2,3 öre/kWh.

Vindkraften genererade under 2015 16,5 TWh. Om man till exempel har en lägenhet som förbrukar 5 000 kWh så subventionerar man vindkraften med drygt 100 kronor per år.

Källa: Energimyndigheten, Om Elcertifikatsystemet. Svensk Kraftmäkling, Elcertifikat.

Kvotnivåer

Kvotnivåerna är fastställda till och med år 2035. Nedan redovisas kvoterna för åren 2003 till 2035.

Källa: Energimyndigheten, Kvotnivåer.

Beräkningsår och kvot i procent

2003 – 7,4
2004 – 8,1
2005 – 10,4
2006 – 12,6
2007 – 15,1
2008 – 16,3
2009 – 17,0
2010 – 17,9
2011 – 17,9
2012 – 17,9
2013 – 13,5
2014 – 14,2
2015 – 14,3
2016 – 23,1
2017 – 24,7
2018 – 27,0
2019 – 29,1
2020 – 28,8
2021 – 27,2
2022 – 25,7
2023 – 24,4
2024 – 22,7
2025 – 20,6
2026 – 18,3
2027 – 16,2
2028 – 14,6
2029 – 13,0
2030 – 11,4
2031 – 9,4
2032 – 7,6
2033 – 5,2
2034 – 2,8
2035 – 1,3

Verkningsgrad

Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el, i varierande grad, mellan 80 och 90 procent av årets timmar.

Det börjar producera el vid vindar mellan 3-4 meter per sekund och når sin maximala effekt vid 12 – 14 meter per sekund. Det fortsätter producera maximalt till dess att vindstyrkan ökar till cirka 30 meter per sekund. Då stängs verken av säkerhetsskäl.

Verkningsgraden för ett vindkraftverk i ett gott vindläge ligger på omkring 35 procent, då produceras cirka 3 000 000 kWh/MW installerad effekt. Normal storlek för de verk som byggs nu är mellan 2-3 MW varför ett vindkraftverk producerar omkring 9 000 MWh/år.

Prissättning

Nord Pool sätter olika priser för olika produkter. Vissa elhandelsföretag använder spotpriset – andra använder de terminspriser som Nord Pool etablerar. Gemensamt för dessa är att de varierar med tiden. I dagsläget säljer de flesta sin el till så kallade forwardpriser för några år framåt. I januari 2016 kan man sluta avtal för leverans år 2019, med ett pris runt 17 öre/kWh

Förutom intäkten från elförsäljningen erhåller vindkraftsägaren också en intäkt från försäljningen av elcertifikat. Priset för dessa varierar och låg i januari 2016 på 16,8  öre/kWh, för leverans år 2019.

Den totala intäkten för vindkraftsägaren i detta exempel blir cirka 34 öre/kWh.

Bygglov

För att få uppföra en vindkraftpark som inte har tillstånd enligt miljöbalken krävs bygglov. Bygglov prövas av berörd kommun enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Bygglovet reglerar bland annat utformning och placering av vindkraftverken.

För vindkraftverk med turbindiameter som inte överstiger 3 meter och som inte sitter monterat på hus och med en maximal totalhöjd om 20 meter eller placeras på ett avstånd från gränsen som är större än kraftverkets höjd över marken behövs inget bygglov

För fler detaljer om vilka regler som finns för byggande av vindkraftverk.
Källa: Vindlov

Våra och andras rapporter

På vår webbplats finns det några bra rapporter att läsa.