Vindkraft ger jobb

Vindkraftens omfattande utbyggnad ger näring till en snabbt expanderande industri. Förutsättningarna för en expansion både i Sverige och i Europa är mycket goda. I dagsläget arbetar nästan 200 000 personer i Europa inom vindkraftsbranschen.[1] Motsvarande siffra för Sverige är cirka 4 000. Till dessa siffror tillkommer de som indirekt får sin försörjning från vindkraftsnäringen. Mot bakgrund av den kraftiga expansion som svensk vindkraft står inför kan vi förvänta oss ett stort antal nya arbetstillfällen inom branschen. Spanien, som för tio år sedan befann sig på samma utbyggnadsnivå av vindkraft som Sverige befinner sig idag, har nu en vindkraftsnäring som sysselsätter 20 500 personer.[2]

Med en utbyggnadsnivå på 25 TWh vindkraft i Sverige som grund visar en rapport från Svensk Vindenergi att det är möjligt att skapa 12 000 nya årsverken i Sverige år 2020 inom vindkraftområdet . Det kan jämföras med 2008 då antalet årsverken beräknas till 2 000. Under perioden 2009-2020 genererar den planerade utbyggnaden totalt över 110 000 årsarbeten.[3]  Tillverkning av hela eller delar av vindkraftverk har stora förutsättningar att i ökad utsträckning ske i Sverige fram till 2020.

Vindkraftsbranschen skapar sysselsättning för en mängd olika yrkesgrupper, alltifrån ingenjörer och programmerare till montörer och elektriker. Det är också värt att notera att både vindkraftsprojektörer och vindkraftsleverantörer strävar efter att använda sig av lokala underleverantörer vid nyetableringar. Det innebär att ett vindkraftsbygge på en mindre ort kan ge ett uppsving för den lokala ekonomin, både genom direkta och indirekta arbetstillfällen.

Även om Sverige idag saknar renodlade vindkraftstillverkare har utbyggnaden av vindkraft redan skapat inhemska arbetstillfällen såväl genom arbetet med projektering och genomförande av projekt som genom det stora antalet underleverantörer. Bland underleverantörerna finns såväl stora marknadsledande företag som ABB, SKF och ESAB men även många små, nischade företag. Idag tillverkas det exempelvis vindkraftstorn vid det gamla Kockumsvarvet i Malmö och vid en fabrik i Kristinehamn. Maskinbäddar gjuts i Guldsmedshyttan och på andra platser i Sverige.

Idag står Tyskland, Danmark och Spanien för 75 procent av antalet arbetstillfällen inom den europeiska vindkraftsindustrin.[4] Den globala efterfrågan på komponenter till vindkraftverk är stor och för att kunna tillgodose det ökade behovet finns det ett stort utrymme för nya företag att etablera sig i branschen.

Etableringar av vindkraft ger ekonomiska fördelar såväl regionalt som lokalt. Dels skapas arbetstillfällen i samband med byggnation, drift, underhåll och administration, dels uppstår indirekta effekter som gynnar det lokala näringslivet eftersom konsumtionen av varor och tjänster på etableringsorten ökar. 

Vindkraftsägarna betalar också arrende till lokala markägare för sina installationer. Detta innebär att en lantbrukare som upplåter sin mark till en vindkraftsägare kan räkna med avsevärda inkomster under en lång tid. Dessutom kan i stort sett hela den upplåtna marken användas som vanligt när vindkraftverket väl är på plats.

[1] Renewable Energy Focus, Wind energy industry foresees 250,000 new jobs in Europe by 2020, 2010, http://www.renewableenergyfocus.com/view/10119/wind-energy-industry-foresees-250000-new-jobs-in-europe-by-2020-/

[2] European Wind Energy Association, Wind at Work – Wind energy and job creation in the EU, 2009, http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/Wind_at_work_FINAL.pdf

[3] Jobb i medvind, http://www.svenskvindenergi.org/files/Jobb%20i%20medvind_2009.pdf

[4] European Wind Energy Association, Wind at Work – Wind energy and job creation in the EU, 2009, http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/Wind_at_work_FINAL.pdf